Halvvägs genom det första 32-lagsfirmatet av FIFA klubblags-VM har de sydamerikanska lagen visat sig vara tävlingens räddning både på och utanför planen. Trots glesa publiksiffror, matcher som avbrutits på grund av väderförhållanden och brännande hetta, har de sex sydamerikanska klubbarna bidragit med både passionerade supportrar och imponerande resultat.
Sydamerikansk dominans i gruppspelet
Brasilien har uttryckt intresse för att stå som värd för nästa upplaga av FIFA klubblags-VM 2029, och med tanke på de brasilianska och argentinska lagens insatser hittills verkar det vara ett passande val. Med en omgång kvar av gruppspelet toppar fem av de sex sydamerikanska lagen sina grupper – alla fyra brasilianska deltagare samt River Plate. Endast Boca Juniors, som ligger trea i sin grupp, har haft det tuffare men har ändå spelat bättre än många befarade.
Fans från Brasilien och Argentina har kommit till USA med stolthet och passion, vilket har sänt ett tydligt budskap till tvivlarna – denna tävling betyder något. Utan dem skulle hela turneringen kunna falla platt. De resande supportrarna har också haft mycket att jubla åt.
Botafogos sensationella seger över PSG
Botafogos episka vinst över Paris Saint-Germain kom som en överraskning för många, och Fluminense har överträffat förväntningarna. Men både Flamengo och Palmeiras befinner sig, med sina kontrasterande stilar, mer eller mindre där de förväntat sig att vara. Deras blickar är stadigt riktade mot huvudpriset.
En dröm som går i uppfyllelse för sydamerikansk klubbfotboll
Idén bakom denna nya turnering är en dröm som går i uppfyllelse för sydamerikansk klubbfotboll. Copa Libertadores, kontinentens motsvarighet till UEFA Champions League, startade 1960 som ett direkt svar på Europacupens födelse och snabba konsolidering. Tanken var att även Sydamerika behövde sina egna mästare för att kunna utmana de europeiska. Strävan att möta de bästa i Europa ligger djupt i den sydamerikanska fotbollens själ.
På senare år har den årliga Intercontinental Cup blivit något av en besvikelse för Sydamerika. De bryr sig så mycket men vinner så lite. Men de har varit i underläge. Turneringen spelas i december, i slutet av en utmattande sydamerikansk säsong.
Fördelaktiga förhållanden denna gång
Denna gång är allt till deras fördel. Deras fans får matcherna att kännas som hemmaplan, värmen gynnar dem, och de befinner sig mitt i säsongen med full energi. Som OS-atleter som förbereder sig för spelen har de stora lagen planerat att nå sin topp vid just detta tillfälle.
Flamengos strategiska satsning
Flamengo flirtade med katastrof i Libertadores. Ett sista-minuten-ingripande från deras målvakt Agustín Rossi förhindrade vad som skulle ha varit ett förödmjukande uttåg i gruppfasen. Det var en kalkylerad risk, där tränare Filipe Luis roterade i truppen för att undvika utbrändhet. Och tillskottet av mittfältaren Jorginho verkar vara den saknade pusselbiten. Den tidigare Serie A- och Premier League-spelaren kan kontrollera tempot och leverera precisa passningar till lagets många talangfulla ytrar.
Palmeiras välplanerade satsning
Palmeiras är en välskött klubb som har spenderat ovanligt mycket i jakten på ära. Anfallaren Vitor Roque, värvad från Barcelona, är den dyraste värvningen i brasiliansk klubbfotbolls historia. Andra har kommit in, och klubben såg till att behålla Chelsea-bundna Estêvão till slutet av denna tävling. De kanske inte har sett särskilt imponerande ut hittills, men det är stilen hos deras mycket intelligenta portugisiska tränare Abel Ferreira, som kan framstå som en yngre version av Jose Mourinho.
Sydamerikas trumfkort: klimat och hemmafördel
Medan europeiska lag ofta har svårt att prestera i den amerikanska sommarvärmen, har de sydamerikanska lagen erfarenhet av att spela i liknande förhållanden. För klubbar som Manchester City, Bayern München och Real Madrid är den brännande hettan ett hinder, medan lag från Brasilien och Argentina är vana vid liknande klimat.
De sydamerikanska supportrarna har dessutom strömmat till i stora antal, vilket skapar en hemmaplansatmosfär som hjälper deras lag. I matcher där europeiska klubbar mött sydamerikanska, har det ofta låtit som en bortamatch för de europeiska storlagen.
Förberedelser och satsningar inför turneringen
Flera av de sydamerikanska lagen har planerat sin säsong specifikt med sikte på klubblags-VM. Både Flamengo och Palmeiras har gjort stora investeringar i spelarmaterial, och Botafogo har visat att även de kan konkurrera med de europeiska giganternas resurser.
Fluminense, som chockade många genom att vinna Copa Libertadores förra året, har fortsatt att överraska med sina resultat. River Plate, med sin starka europeiska fotbollstradition, har visat varför de alltid är att räkna med i internationella sammanhang.
Framtidsutsikter för turneringen
FIFA:s nya klubblags-VM är en viktig satsning för att utöka världsorganisationens fotbollskalender och ge klubbfotbollen en verkligt global tävling. Trots kritik om överbelastade spelscheman och ifrågasättande av turneringens relevans har de sydamerikanska lagen och deras supportrar visat att det finns ett genuint intresse för turneringen.
Med Brasilien som potentiell värd 2029 kan framtida upplagor av klubblags-VM bygga vidare på den passion och entusiasm som de sydamerikanska lagen har visat. Den sydamerikanska fotbollens längtan efter att mäta sig med Europa har fått en ny arena, och med de resultat som visats hittills, ser kontinentens lag ut att vara redo för utmaningen.
När turneringen går in i slutfasen kommer alla blickar att riktas mot de återstående matcherna för att se om någon sydamerikansk klubb kan bli den första att vinna det utökade klubblags-VM – och därmed skriva fotbollshistoria.
