Video Assistant Referee (VAR) skapar kontroverser varje vecka i Premier League, men hur fattas besluten och är de korrekta?
Efter varje helg granskar vi de större incidenterna för att undersöka och förklara processen både när det gäller VAR-protokollet och spelreglerna.
Veckans VAR-granskning
AFC Bournemouth besegrade Arsenal tack vare ett kontroversiellt mål från Evanilson, men borde det ha underkänts för hands? Vi tittar också på ett möjligt rött kort för Wolves-försvararen Rayan Aït-Nouri och dubbla straffbekymmer för Newcastle United.
Arsenal 1-2 Bournemouth
Möjligt underkänt mål: Hands av Evanilson
I den 75:e minuten gav Evanilson Bournemouth ledningen med 2-1 när han stötte in bollen efter att Marcus Tavernier hade vidarebefodrat ett hörninlägg till den bortre stolpen. Medan Bournemouth-spelarna firade granskades en möjlig hands av målskytten av VAR, Michael Salisbury.
VAR-beslut: Målet godkänns.
En sak tenderar att avgöra denna typ av situation: tur. Tur med tillgängliga kameravinklar, tur med spelarnas positioner och, förmodligen viktigast, tur med vem som sitter i videogranskningsstolen. Det handlar om VAR-domarens bedömning och huruvida de anser sig ha definitivt bevis.
Generellt var experterna överens om att det inte fanns kategoriska bevis för att underkänna målet; att man inte kunde vara absolut säker på att bollen hade vidrört Evanilsons arm, att den kan ha gått i mål via hans sida.
Sannolikheten talar för att bollen träffade Evanilsons lår, sedan hans armbåge, och därefter gick i mål. Men VAR ska inte ingripa baserat på sannolikheter, utan endast säkerheter.
Vi ser dessa ”faktiska” bedömningar regelbundet, sådana som faktiskt är subjektiva och baserade på den individuella VAR-domarens åsikt. De är inte verkligt ”faktiska”, som offsideposition, eftersom det är möjligt för olika VAR-domare att komma till olika slutsatser baserat på vad de anser sig ha sett.
Tidigare kontroverser
Arsenal-supportrar har varit med om detta förut. I januari trodde Kai Havertz att han hade gjort ett dramatiskt, matchvinnande mål i den 87:e minuten hemma mot Aston Villa när Mikel Merinos skott styrdes in i mål via den tyske spelaren. Målet godkändes på plan, men VAR, John Brooks, ansåg att han hade tillräckliga bevis för att bollen hade kommit via Havertz arm, snarare än hans höft, och det underkändes.
Arsenal-supportrar ifrågasatte det ingripandet, och många kommer att känna att en underlåtenhet att underkänna Evanilsons mål visar på inkonsekvens – där båda besluten går emot dem i VAR-rummet.
Bournemouth har också drabbats negativt. I början av säsongen fick de ett stopptidsmål felaktigt underkänt hemma mot Newcastle United när VAR, Tim Robinson, ansåg att bollen hade kommit via Dango Ouattaras arm snarare än hans axel. Och efter Evanilsons felaktiga VAR-utvisning mot Manchester United förra helgen – han kunde bara spela mot Arsenal tack vare en framgångsrik överklagan – kommer de känna att de förtjänade ett positivt beslut.
Slutsats
Under direktsändningen var det svårt att vara säker på om det var en beröring på armen. Den pixelerade inzoomningen på en vinkel kunde definitivt inte förlitas på.
När det är sagt, senare analys med kameran bakom målet på sidan antydde att det fanns bevis för en beröring av armen – frågan är hur länge VAR-domaren bör spendera på detta innan han bestämmer sig för att låta beslutet på planen stå? Om han inte är säker måste han låta det vara. Och om han fortsätter behöva titta, kommer han sannolikt att dra slutsatsen att han inte kan vara säker.
Det är förståeligt varför VAR inte ingrep. Hands? Mycket troligt. Definitivt? Kanske inte för VAR i den omedelbara tidsramen. Arsenal oturliga? De skulle hävda att det har varit berättelsen om deras säsong.
Det är värt att notera att även om VAR hade beslutat att det var hands, fanns det ett mycket starkt argument för en straff för fasthållning. Martin Ødegaard, som markerade Evanilson, hade vänt ryggen till och hade inget intresse av att utmana om bollen, utan förhindrade bara anfallaren från att nå den. Att bollen vidrörde Evanilsons arm skulle bara vara en förseelse som leder till ett mål, så domaren kunde ha skickats till skärmen för att döma en straffspark för Ødegaards agerande. Det skulle också ha inneburit ett rött kort för att förneka en uppenbar målchans.
Man City 1-0 Wolves
Möjligt rött kort: Allvarligt regelbrott av Aït-Nouri
I den 72:a minuten hade Rayan Aït-Nouri bollinnehav på mittfältet. När han vände och rullade foten över bollen, insåg han att Bernardo Silva utmanade honom och efter att ha sträckt ut ett ben och fått kontakt med motståndaren, gav Wolves-spelaren bort en frispark. Domaren Peter Bankes vidtog ingen disciplinär åtgärd men situationen granskades av VAR, Paul Tierney.
VAR-beslut: Inget rött kort.
Aït-Nouri undvek ett VAR-utdömt rött kort eftersom VAR bedömde att kontakten med Silva var oavsiktlig – vilket innebär att det var en del av en normal fotbollsrörelse – och saknade kraft, men det finns ett tydligt argument för ett rött kort.
När Aït-Nouri försöker snurra förbi Silvas utmaning, verkar han räta ut sitt vänstra ben – är det för att få kontakt med Manchester City-mittfältaren? VAR måste bestämma huruvida det finns en oavsiktlig kollision eller en avsiktlig handling från Wolves-spelaren.
Graden av kraft är inte nödvändigtvis avgörande för om det är allvarligt regelbrott eller inte. Att en spelare upplever kontakten som intensiv kommer inte heller att avgöra VAR-processen. Kontaktpunkten med dobbarna mot Silvas skenben, med ett rakt ben, borde ha lett till en VAR-intervention, särskilt eftersom det fanns möjlighet att Aït-Nouri avsiktligt tog kontakt med Silva.
Newcastles straffbekymmer
Newcastle United upplevde en frustrerande helg när de nekades straffar i sin match, vilket ytterligare visar på de utmaningar som VAR-systemet står inför när det gäller konsekvent beslutsfattande.
Likt fallet med Evanilsons mål och Aït-Nouris tackling, understryker dessa situationer de gråzoner som existerar inom VAR och hur domslut ofta kan bero på individuell tolkning snarare än objektiva fakta.
Sammantaget visar veckans kontroversiella situationer fortsatta utmaningar i implementeringen av videogranskning i Premier League, där konsekvens och tydlighet fortfarande är områden för förbättring.
